fredag 13 maj 2016

Företag? Javisst!

Nu händer det grejor!
Jag har startat företag, byggt en hemsida och skapat en Facebooksida för mitt smide. Check it out!

www.forgeandblade.com
https://www.facebook.com/gabrielforgeandblade

Kramar!
/Gabriel

måndag 11 april 2016

My first weapon!

Nu jäklar händer det grejor! Jag har övat som en tok i smedjan den senaste tiden. Kämpat och kämpat med att få till grunderna för en dolk.
Jag har gjort mängder med "dolkar" i vanligt blötjärn där jag övat på att hamra till bevellen på dolken. Det är ruskigt svårt och när jag till slut lyckades så kände jag att det tog väldigt lång tid. Alldeles för lång tid för att vara riktigt roligt.
Jag la bevell-bonkandet åt sidan och bestämde mig för att göra en riktig dolk av kolstål med smidd form men slipad bevell. Så här långt har jag kommit hittills och arbetet lär fortsätta nästa helg!
Kramar!

söndag 3 april 2016

Nya skor


Jag har äntligen färdigställt ett par nya medeltidsskor!
Det här är mitt tredje par och det enda paret jag egentligen är riktigt nöjd med. Passformen är riktigt fin och köttkantstygnen samt tunnelsömmarna gör att den känns mycket mer genuin än mina tidigare två par skor (med sömmar synliga på utsidan).
Skorna är baserade på en avbildning samt beskrivning av ett fynd i boken Shoes and Pattens och är daterade till slutet av 1300-talet.
De två största förändringarna på de här skorna jämfört med mina tidigare är att jag har en mycket mer historiskt autentisk form på sulan samt som tidigare nämnts, från utsidan osynliga sömmar överallt. Sulan är extremt mycket smalare än moderna sulor och det kommer därför bli svårt att lägga in extrasulor i dessa för att spara på knäna. Jag och Sara skall ta en promenad med våra nya skor (hon har sytt sitt första par!) någon gång snart och då får vi se hur det känns. Förhoppningsvis tränar jag så pass mycket nu för tiden att benen skall överleva ändå, men det återstår att se.



lördag 2 april 2016

Specialtång

Mina tillfällen i smedjan den senaste tiden har spenderats övande på att hamra fram en dolk. Det är ruskigt svårt med två eggar och det är en helt annan teknik än när man gör något med bara en egg. Det känns lite som att börja om med smidet på nytt, så långt ifrån ett bra resultat är jag.
För att hjälpa mig själv lite på vägen så behövde jag en annorlunda tång än den jag haft tidigare, jag behövde en tång med sidor på, sidor som förhindrar ämnet från att glida av från tången i sidled.
Idag tog jag en paus från dolkbonkandet och bonkade till en sådan tång istället.
Skönt, men jobbigt att jag inte längre har en ursäkt att göra något annat än öva vidare.

Kram
Gabriel



söndag 27 mars 2016

Ny kockniv :D


Jag har ett tag funderat på om jag borde se över designen på bladen till mina kockknivar eftersom jag fått en del feedback från olika håll angående kurvaturen på eggen.
Jag var tidigare av den åsikten att den del av eggen som är närmast skaftet bör ha en ganska lång plan del som ger en kontinuerlig kontakt med underlaget. Detta för att jag tyckte att det kändes logiskt när man hackar grönsaker till exempel. Om bladet inte är plant där så missar man ju hälften av det man hackar.
Wrong!
Att ha en rak egg är perfekt i vissa fall men det resulterar i att eggen inte skär lika mycket och gör att det är svårare att "rulla" med kniven. Om jag istället har en böj längs med hela eggen så får jag mycket bättre rullning och kniven skär mycket mer.
I had to try!
Jag har därför skapat mig en ny egen kockkniv att njuta av hemma i köket. Jag kommer utvärdera den ordentligt och se om den nya kurvaturen är något som får återkomma i senare modeller.
Jag använde den för första gången igår när jag lagade påskmiddag och den var mycket skönare att jobba med än min tidigare modell, så hittills bådar det det gott!

Knivlängd: 37 cm.
Bladlängd: 24.7 cm.
Blad: Kolstål SS1770, 2.5mm tjockt vid skaftet taperat längs med hela bladet ned mot spetsen. 6.2 cm högt vid skaftet.
Skaft: Zebrano, mässingsnitar, taperad tånge.

Kramkram!







/Gabriel

torsdag 5 november 2015

Bröllopspresenten

I förra blogginlägget berättade jag att jag varit på bröllop, till ett bröllop behöver man även ha med sig en present. Paret som gifte sig tycker mycket om att laga mat så jag ville ge bort något relaterat till det. En liten kryddträdgård! De är dock dåliga på att komma ihåg att vattna sina växter så presenten fick bli färska örter i självbevattnande krukor. Jag kom aldrig ihåg att ta en bild på den färdiga presenten men i krukorna satt det namnskyltar som jag tillverkade och som jag blev väldigt stolt över så dom tänkte jag visa här!


Jag gick och köpte vanliga snygga skedar på en second hand-butik här i stan. Sen frågade jag snällt om jag fick låna Gabriels smideshammare och han är snäll, så det fick jag. Sen gick jag lös på skedarna så grannarna började undra ifall vi höll på att riva lägenheten. Skedarna blev platta och jag fick smedjesot över hela händerna från hammaren.


På de platta skedarna stansade jag sedan in namnen på de örter som paret skulle få. Jag blev jättenöjd och min mamma utropade genast när hon fick se dom att hon också ville ha sådana, och ja, nångång måste jag göra fler, både åt henne och åt mig själv.


Kram
Sara

söndag 25 oktober 2015

Bröllopsklädsel

I somras var jag på bröllop! Till bröllop behöver man ha fina kläder. Därför sydde jag mig en 50-talsinspirerad kjol med matchande huvudbonad.

På insidan av fickorna finns samma turkosa nyans som skymtar fram då och då.  Underkjolen är sydd av en turkos tyll som också skymtar fram vid nederkanten.


Huvudbonaden är i grunden ett smalt diadem som jag fäst en ståltråd vid som jag lekt runt med till en rolig form. Blommorna är i samma tyg som kjolen med matchande pärlor.

Underkjolen var ett litet projekt för sig, många remsor av flera meter tyll gick det åt. Vecka och sy ihop, vecka och sy ihop.
Kram
Sara

söndag 18 oktober 2015

Höst och massor med äpplen

Höst betyder för mig äpplen i mängder. Frukt som faller från träden som ingen vill ta hand om. Jag fick erbjudande om att åka och plocka äpplen i en trädgård till en bekant så jag tog ett par tygkassar och cykeln och gav mig iväg. En sådär sju-åtta kilo äpplen kom jag säkert hem med och började fundera vad jag skulle göra med all denna frukt.

Jag bestämde mig för att för första gången i mitt liv koka äppelmos, för det är så gott.

En tidig lördagsmorgon innan Gabriel hade stigit upp satte jag  mig och började skala äpplen, och jag skalade och skalade och skar ur kärnhuset och skar i stora bitar och lade i min största kastrull. Hela 5-liters kastrullen blev full med äppelbitar till slut. Jag hade lite vatten i botten och ställde kastrullen på spisen för att börja koka. Goda äppeldofter spreds i lägenheten i tackt med att äpplena mjuknade. När äpplena kokat sönder mosade jag dom ytterligare med potatisstampen men bara sådär lagom att det fortfarande finns lite bitar kvar. Det nykokta moset hällde jag upp på glasburkar. Några till mig som jag sedan stoppade i frysen och några att ge bort, dels till ägarna av äppelträden och tipsaren om vart äpplena fanns. Mums!


Äppelkindade kramar från
Sara

söndag 20 september 2015

En vanlig kniv

En av mina yngre bröder fyllde 18 år igår. I present fick han en kniv som jag jobbat på ett tag och jag räknar det här som min första "riktiga" allroundkniv. Egentligen har jag gjort en riktigt dålig kniv innan den här men den räknas inte. I will not show it, så roligt skall vi inte ha. Den här är jag dock väldigt nöjd med.

Det svåraste med den här kniven var inte kniven i sig, utan knivslidan. Första försöket någonsin med en sådan och det blev inte så tokigt tycker jag.
Till hjälp hade jag ett finfint kompendium (Sy din egen läderslida av Thomas Löfgren) som i detalj beskrev processen steg för steg med bilder och text. Det finns att köpa på www.si-knives.se och jag kan varmt rekomendera det till alla nybörjare.

Beståndsdelar:
Kolstål, mahogny och vulkanfiber som mellanlägg.
Knivslidan är gjord i 2.2 mm tjockt shaftläder.

Kramar :D




fredag 11 september 2015

Kockkniv nummer 3


Nu är jag klar med min tredje kockkniv, I'm on a roll!
Den här är ett beställningsjobb till en farbror som snubblade in i smedjan för några månader sedan.
Jag var just i färd med att smida ut bladet till kockkniv nummer 2 när han kommer in tillsammans med sin fru och börjar prata lite. Jag gör ett uppehåll i smidet, berättar lite om smedjan, om smide i allmänhet och förklarar därefter vad det är jag håller på med just nu.
Han blir genast intresserad och vill lägga en beställning på två knivar. Jag, som känner mig lite stressad säger att jag inte riktigt vet om jag har tid att göra två kockknivar inom den närmsta tiden men gubben envisas och säger att han vill ha två stycken när jag har tid, oavsett hur lång tid det tar.
"Nästa år någon gång", säger jag, varpå han blir jättenöjd och ber om mitt telefonnummer. Någonstans där börjar jag så smått inse att han faktiskt är väldigt seriös och definitivt vill ha de här knivarna. Så han fick beställa två, jag kände mig snäll den dagen.
Ett par månader efter vårat möte får jag ett sms från farbrorn som undrar om jag har möjlighet att göra klart en kockkniv jättetidigt, redan om två månader som present till hans son, han kan tänka sig att betala extra för snabb leverans.
"Eeeeh", var min första tanke, men sen slutade det med att jag gjorde en i alla fall. Jag hade nämligen ett blad nästan färdigt som jag hade tänkt att göra en kockkniv till mig själv av. Jag kände mig snäll den dagen också.

Här är den nu!
SS1770 (som alltid) i bladet, Mahogny och Olivrot i skaftet.



torsdag 20 augusti 2015

Chef knife number 2!


Här om dagen blev jag äntligen klar med min andra kockkniv. Det var, för att uttrycka det milt, faenimej på tiden.
Ni som läst bloggen ett tag minns kanske att jag, för ganska länge sedan nu, lyckades göra en kockkniv till mig själv. Det var hur enkelt som helst, allt lixom bara klaffade och jag kände mig riktigt trygg och bekväm på kockknivsfronten. Dags att börja ta emot beställningar! Jag tog emot en, det fick räcka till att börja med, kniven kommer ändå vara klar om några veckor och då kan jag ju relativt enkelt få in fler beställningar. Tänkte jag.
Så fel jag hade.

Fyra misslyckade kocknivsblad senare var jag redo att ge upp hela jävla hobbyn och börja med något annat istället.
Det är så fruktansvärt oförlåtande att göra stora blad. Det är som om hela processen är noggrant uttänkt för att ge dig ett så hårt slag som möjligt i magen när du misslyckas. För att därefter knuffa omkull dig och hoppa lite på dig också, bara för säkerhets skull.
Man börjar med att åka till smedjan med ett stort leende på läpparna, ruggigt taggad på att göra ett fint kockknivsblad. Därefter spenderar man hela dagen, heeela dagen, med att göra ett perfekt blad. Perfekt bonkat, perfekt slipat och helt spikrakt. Man lägger ned hela sin själ i arbetet. Sen kommer härdningen.
Då böjer sig bladet..
Fan.
Aja, det går att räta ut, så bladet anlöps och böjs sakta för att rätas ut. 30 grader. 45 grader. 50 grader.
Nu börjar det bli jobbigt, jag känner hur bladet inte vill böja sig mer, hur det lixom tyst jämrar sig eftersom bristningsgränsen snart är nådd. Jag låter bladet streckas ut igen men ser ingen skillnad. Ingen som helst skillnad. Bladet är lika böjt som innan.
Här kan man göra en av tre saker; låta bladet vara böjt och inte helt bra, försöka böja rätt det en gång till och låta det bära eller brista, eller härda om bladet med vetskapen om att det aldrig kan få lika bra egenskaper som vid första härdningen.
Jag valde alternativ två, och när jag böjt det strax över 55 grader så sa det PING! och bladet gick av.
Då står man där, tungt andandes, alldeles svettig i pannan och bara stirrar på det halva och nu helt obrukbara föredetta knivbladet framför sig. Sen plockar man ihop och åker hem, bara sådär. Fuck this shit.

Ovan nämnda procedur upprepades tre gånger till, med olika variationer i smidet och härdningsprocessen. Allt för att försöka komma underfund med vad jag gjorde för fel.
Efter att det fjärde bladet gått sönder så sa jag till mig själv, att lyckas jag inte nu så skall jag aldrig mer smida ett kockknivsblad av det här stålet. Då lyckades jag. Jag hade hittat receptet för en lyckad härdning.
Lättnaden och lyckan var total, och här om dagen lyckades jag härda ytterliggare ett kockknivsblad efter samma recept, så nu känner jag mig trygg igen, i alla fall lite grand.

Här är det färdiga resultatet! Halvrå smidesyta samt mahogny, masurbjörk och mässing i skaftet.
Min första riktiga beställningskniv är klar och nu skall jag bara lyckas hitta ett smidigt sätt att frakta det på också ;)

Kramar!
/Gabriel







lördag 1 augusti 2015

Skor :-D

Jag var inte nöjd med de skor jag hade på medeltidsveckan förra året. De var alldeles för tunna i sulan så jag fick ont i både knän och rygg. Dessutom var de rundade i spetsen på ett mycket osnyggt sätt som inte alls tilltalar mig och inte heller har historiska belägg.
Nu har jag gjort mig ett par nya inför årets MTV och dessa är jag riktigt nöjd med! Dels har jag gjort så att jag får plats med både extra sulor i ull och hålfotsinlägg, och dels så är modellen baserad på ett fynd från början av 1400-talet. Kommer känna mig så fin på medeltidsveckan i år!

Kramar
Gabriel

onsdag 22 juli 2015

Medeltida knivar

Design
Smidet avklarat!
Limning av bolster
Allt började som en önskan att smida mig ett par knivar designade efter medeltida fynd för mig och Sara att ha på medeltidsevent. Moderna knivar är så vanliga att bara tanken på att göra något mer unikt hade varit tillräckligt för att jag skulle hoppa på projektet på en gång. Nu fanns även mitt och Saras medeltidsintresse med i bilden så det fanns egentligen inte några alternativ här, bara att sätta igång!
Efter mycket research, grävande i gamla manuskript, sökande i fyndbibliotek och läsande av böcker så kände jag efter ett tag mig tillräckligt trygg inom ämnet för att tillsammans med Sara börja designa två knivar.
Eftersom det finns mycket få (om ens några) kompletta knivar från medeltiden bevarade så har jag blivit tvungen att kompromissa på den historiska korrektheten i designerna. Jag har för min kniv utgått från ett fynd som saknar skalor och bolsterbitar men där grundstommen i metall är bevarad. Jag har därför "lånat" dessa designelement från andra fynd. Jag kan tyvärr inte visa källan här, men utgrävningsdata för objektet är: BC72 [79] <2529>. De av er som har tillgång till boken Knives and Scabbards kan se förlagan på sida 92, nummer 118.

Sara ville ha en mycket kortare kniv med en rå look på bladet, men gillade designen jag tänkt mig för mitt skaft, vilket innebar att hon fick ett skaft som liknade mitt men med ett blad som i sig inte har någon historisk återkoppling. Hon ville inte heller ha detaljer i mässing, så vanligt blötjärn och plåt fick agera ersättare.

Skalor limmade
Materialen är:
  • ss1770 för kniv och tånge. Mina försöka att välla ihop ss1770 med blötjärn misslyckades tyvärr, så jag fick tumma på den historiska korrektheten i det avseendet.
  • Sälg från samma stycke till skalorna. Jag har inga historiska belägg för att Sälg använts som skaftmaterial till knivar, men det estetiska fick gå före i detta fall i brist på tillräckligt fin Lönn eller Buxbom att använda. Både Lönn och Buxbom har använts flitigt enligt de historiska källorna och även betsning av dessa har förekommit. I mitt fall så hade jag endast en bit Lönn hemma, som i sig inte var så häftig och i brist på bets så fick det bli Sälg istället. Det är åtminstone ett vanligt svenskt träslag.
  • Mässing och blötjärn/plåt användes till bolster, ändkappa, och nitar.
  • Lim för att hålla ihop bitarna. Lim fanns på medeltiden, 24timmars epoxy från Casco fanns säkerligen inte, så där har jag fuskat lite.

Jag kommer inte hinna sy några historiskt korrekta knivslidor innan medeltidsveckan (som är om två veckor) så bilder på dessa kommer upp senare. Bilder på de temporära skydden får ni inte se, de ser för hemska ut :P
Idag fick Sara sin kniv i födelsedagspresent och hon blev mycket glad :D Det är härligt att skapa saker när de uppskattas av andra!

Kramar!

Här börjar det närma sig!








fredag 8 maj 2015

Kedja

Här är en stickad och tovad kedja. Den ser hård ut men den är mjuk. Stickad av ull från gotlandsfår.




Varje länk är stickad på strumpstickor och den tidigare länken inlagd i ringen innan den slöts. Så den är inte ihop sydd någonstans utan är en helhet. Sedan fick den åka med i tvättmaskinen och torktumlaren för att få ett mer kompakt uttryck.

Kramar
Sara

tisdag 28 april 2015

Hobo Sling Bag

Jag har sytt mig en väska för att kunna släpa böcker, block, pennor och annat nödvändigt fram och tillbaka till skolan. Det är en så kallad Hobo Sling Bag, den har lite lustigt namn, men jag gillar modellen, den är rymlig och jag får plats med det mesta.


Den har ett brett axelband som gör att den blir bekväm att bära och 3 fack på insidan så jag kan sortera mina prylar.

Kram
Sara